Jag heter Nipapron. Thailand kommer jag ifrån och 2011 kom jag till Sverige. Plötsligt  har jag bott i Sverige tre år och två månader.

Jag känner att jag tycker om Sverige väldigt mycket, för att Sverige är ett land som ger trygghet och jämlikhet till alla människor, trots att det finne mycket reglar som jag inte är van, men jag känner bra och trygg, när jag bor här.

Svenska började jag lära på internet och sedan lärde jag svenska på sfi i Säffle lärcenter, ibland lånade jag barnböcker på biblioteket.

Först tyckte jag att svenska är ett svårt språk, men jag försökte att lära mig, när jag inte förstod några ord, brukade jag fråga min fröken eller min man hela tiden.

Thailändska är mitt modermål, som är en stor skillnad mellan grammatisk och ordföljd med svenska, men det är inte ett stor problem för mig, för att jag bestämmer mig leva här. Jag vill att lära mig svenska, för att jag vill prata med mina kompisar, min mans familj och nu använder jag svenska mer än thailändska.

När jag visste säker att jag ville bo i Sverige, frågade mig själv, hur man kunna leva i Sverige och vara trygg och vad var viktigt, om man bor här. Först var det språket, tyckte jag. Samt jag har ställt ett krav på mig själv, att jag måst försöka använda svenska så mycket som möjligt.

Jag har tittat på tv-program och läst svenskaböcker (lättlästa), för att jag tycket att det är en bra sätt att träna för uttal och skriven t.ex. när jag tittade på några filmer, läste jag texter, som stod under filmer. Det har jag lärt många nya ord också, samt när jag lyssnar på nyheterna eller radio, tränar jag uttal på samtidigt.

Om jag inte förstår om några personen prata med mig, ska jag be ursäkt och fråga hon/ han  kan tala om, förklara en gång till. I framtiden vill jag skaffa ett jobb och fortsätta plugga på gymnasium.